Efter att systern dött återvänder den åldrade Iida till den hembygd hon trott sig ha lämnat för evigt. Med sig har Iida systerdottern Sanna. Färden till Finlands nordliga delar blir också en resa bakåt i tiden. När Iida efter mycket tystnad motvilligt börjar minnas kommer en otäck historia om påtvingad assimilation och övergrepp fram i ljuset. Men vi får också uppleva styrka i motgångar och överlevnadsstrategier. Vi får lära känna den kultur och det namn som Iida tvingats överge som liten flicka. Flickans namn var Je’vida.

En stark och kärvt känslosam historia från Katja Gauriloff (Kaisa’s Enchanted Forest) som även skrev manus tillsammans med Niilas Holmberg. Je’vida är den första långfilmen till stora delar berättad på skoltsamiska (nuõrttsääʹmǩiõll), ett östsamiskt språk som idag talas av ungefär 300 människor. Gauriloffs film är en grym men också hoppingivande historia. Tuomo Hutri står för det fängslande svartvita fotot i klassiskt 4:3-format som gör Je’vida till en av vinterns vackraste filmupplevelser.